Dedicare möter: Kotcher, socionomen som förälskade sig i nordligaste norr

Det var i samband med sitt nuvarande uppdrag som Kotcher fick möjligheten att besöka vackra Norrbotten för första gången. Efter 3 månader är det tydligt att hon har fallit pladask för arbetsplatsen, staden och den magiska naturen. Vi träffade henne för att höra mer om hennes upplevelser – om platsen, människorna och vad hon lärt sig på vägen. Följ med på ett äventyr i nordligaste norr! 

Namn: Kotcher Ahmad
Yrke: Socionom
Nuvarande uppdrag: Barn och familj,  kommun i Norrbotten
Första uppdraget med Dedicare: 2017
Bor vanligtvis: Uppsala med hunden Baloo

Du har ju jobbat i Norrbotten sedan årsskiftet, kan du berätta lite om ditt uppdrag?
Mitt uppdrag är i kommunen på Barn och familj, vilket innebär att jag träffar barn och unga i åldrarna 0-20 år. Jag jobbar med utredning och uppföljning, placeringar, insatser och mottagningsfrågor. Det mesta inom myndighetsutövning för barn och unga kan man säga. Jag trivs jättebra med jobbet! Jag har jobbat med dom här arbetsuppgifterna i 8 år. Det är det jag älskar att göra och alltid kommer att göra. Det är ett arbetsområde inom det sociala arbetet som passar mig perfekt. 

Och nu bor du i nordligaste norr, hur kommer det sig att det blev så?
Jag visste absolut ingenting om Norrbotten innan jag flyttade hit. Det började med att jag och min konsultchef Pantea bollade lite om vart jag skulle vilja ta uppdrag någonstans. Jag slängde ur mig att jag var nyfiken på Norrland. Hon skrattade och föreslog en ort i princip så långt norr ut man kan komma. Och jag sa “ja, varför inte”. Vi är båda från Uppsala och hon blev nog överraskad att jag var öppen för ett så extremt miljöombyte. 

Innan det här uppdraget hade jag aldrig åkt skidor i hela mitt liv, aldrig varit mer norr ut än Gävle. Jag har en finsk lapphund som i princip är härifrån och är en hundras som historiskt varit med samerna. Så det var lite extra roligt, och han visade sig passa jättebra här. 

Kotcher ser norrsken för första gången utanför sin lägenhet.

Hur har din upplevelse varit att flytta hit?
När jag flyttade hit i årsskiftet var det ju totalt mörker. Det var ovant men det gick bra. Framförallt är norrskenet fantastiskt. Jag grät första gången jag såg det, från parkeringen utanför min lägenhet. Det är helt magisk! 

Här är naturen en central del av livet. Det finns en skidbacke precis där jag bor och ett stort promenadområde. Är man en friluftsmänniska så är det magiskt att vara här. Jag är inte det egentligen, men jag älskar närheten till naturen. Jag känner att jag har blivit mycket mer naturnära och jag har testat saker som jag aldrig gjort förut. Jag har åkt hundspann, åkt snöskoter, sett norrsken och träffat människor som jag aldrig skulle ha mött annars.

Har du upptäckt något om konsultlivet du inte visste innan?
Det är verkligen det här med frihet och flexibilitet. Jag tänker att “nu är jag i Norrbotten, undra vart jag hamnar nästa gång!”. Livet som konsult ger dig möjlighet att resa och upptäcka på ett annat sätt. Jag får så mycket värdefullt med mig från varje kommun jag besöker, som jag kan plocka med mig i min verktygslåda. Det är väldigt utvecklande, man får jättemycket på köpet!

På vilket sätt har miljöombytet gett kompetensutveckling tycker du?
I konsultrollen får man möta olika arbetssätt och perspektiv inom socialt arbete. Det är ju utmanande att bemöta nya arbetssätt och ta till sig nya perspektiv. Var du jobbar påverkar också vilka personer du möter som klienter, och det är väldigt givande för mig. Det ger en ökad kulturell kompetens och förståelse. Jag har nog tidigare tänkt att kulturell förförståelse handlar om etnicitet, men det gäller ju också geografiskt inom Sverige – det finns olika normer i olika delar av landet. Som konsult kan man få chansen att utmana sina egna föreställningar. Och det är verkligen kompetensutveckling för mig.

Med besök nästan varannan helg blir det många utflykter, här till ishotellet i Kiruna.

Är det något som har förvånat dig?
Staden har förvånat mig. Det är mycket mer internationellt här än jag trodde. Det är många som jobbar men inte bor här. Gruvan är en stor arbetsgivare, och dessutom är det mycket turister. Just nu håller dom på att flytta hela Kiruna, vilket är jättespännande. Jag blev förvånad över att man kan höra franska och tyska på gatorna. Här finns en mängd olika kulturer, dels med influenser från andra länder, men framför allt dom nordiska kulturerna som det samiska, tornedalska och finska. 

Sen jag kom hit har jag fått lära mig mer om vår egen minoritetsbefolkning, och en del av mitt land som jag inte haft en relation till förut. Och jag har träffat mycket människor här, nu har jag kompisar från hela världen. 

Vad härligt! Annars kan man tänka sig att en ny plats innebär en social utmaning?
Jag var rädd för att bli ensam när jag flyttade hit men det har blivit tvärtom. Jag har haft besök nästan varannan helg och jag har umgåtts mer med min familj nu än jag gjort på många år. Jag har redan haft mina kusiner, föräldrar, min bror, syster och hennes man på besök. Snart ska min bästa kompis och hennes man komma hit, till och med min kusin från Kurdistan ska hälsa på. Det har varit ett härligt sätt att umgås på, att upptäcka en ny plats tillsammans, och det har varit kul för mitt nätverk att hälsa på. Det har blivit en upplevelse för alla. 

Dessutom är människor här i lokalsamhället så varma och trevliga, allt från grannar och människor jag möter i närområdet, till kollegor och chefer. Det är unikt, det kollektiva där alla tar hand om varandra. 

Närhet till naturen och varma människor får Kotcher att stormtrivas i sin nya stad.

Du pratar om det kollektiva, vad är det som är unikt här tycker du?
Jag upplever att människor här är annorlunda, varmare på något sätt. Jag har själv rötter i Kurdistan och känner igen mycket från den kulturen i dom kollektiva samhällena här. Civilsamhället är starkare, man är vän med sina grannar, småpratar och hjälper varandra. Det är ett starkare socialt nätverk. Det märks också i jobbet när jag möter klienter. Dom samiska barnen har ett stort socialt nätverk, och är beroende av det på ett annat sätt. Det är häftigt att se att det finns kulturella skillnader inom landet.

Det låter som att platsen och människorna här har gjort ett stort intryck på dig?
Ja, att bo och jobba här har verkligen gett mig något som jag kommer bära med mig i hela mitt liv. Jag är så glad att jag fått chansen att lära mig mer om mitt land och den samiska kulturen. Jag trodde att jag visste så mycket om Sverige eftersom jag är född och uppvuxen här. Men jag har lärt mig så mycket och har fått se en annan sida av Sverige. Det borde nästan vara obligatoriskt för alla att spendera några månader i norra delen av vårt land!

Är du nyfiken på livet som konsult?

Gör en intresseanmälan så hör vi av oss till dig för att berätta mer. Tillsammans hittar vi uppdragen som passar just dig.

  • Vi bryr oss om din personliga integritet. Dedicare behandlar dina personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). Läs mer i vår integritetspolicy.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.